Kommunikation och nätverkande på svenska

Vårt senaste projekt i svenskan var  Ekonomin i Norden och i den övriga världen som pågick i februari-maj i våras.

Projektet gick ut på att de studerande på programmet för företagsekonomi vid Haaga-Helia på kursen Svenska 3, skulle göra en undersökning lokalt bland studerandena vid Borgå Folkakademi om deras konsumtionsvanor med hjälp av en rad personliga intervjuer. Detta dels för eventuella nya bisnesidéer, dels för att få uppleva den tvåspråkiga verkligheten vi lever i.

Den andra delen av projektet, Ekonomin i världen, bestod av seminariesessioner, där alla fick presentera ekonomin i sitt hemland och svara på frågorna efter presentationen.

Allt kulminerade i en utställning där resultaten av undersökningen och presentationerna om ekonomierna fanns till påseende för hela Borgå. Allt som allt deltog över 60 studerande i projektet.

Olika bakgrunder, kulturer och varierande språkkunskaper var inget hinder för det här projektet. Det viktiga var att alla lärde sig nya saker, ibland även häpnadsväckande, fick många tillfällen att använda svenska, fick nya kontakter och bekantade sig med en annan utbildningsanstalt för eventuella fortsatta studier.

Underbart och motiverande, tack alla medverkande, tack Svenska Kulturfonden!

 

Posted in opetus, tutkimus | Comments Off on Kommunikation och nätverkande på svenska

Nya praxis i inlärningen av svenska –projektet ROKK

I slutet av maj presenterade högskolelärare nya sätt att närma sig integrering mellan svenskan och innehållet, flexibilitet i studierna i svenska samt utvärdering av språkkunskaper. Det var fråga om slutseminariet av projektet ROKK (Ruotsin opetuksen kehittäminen korkeakouluissa / Utvecklingen av undervisningen i svenska språket vid högskolorna).

Lärarna hade nu samarbetat i två år i mindre grupper och testat och tagit fram de bästa praxisen under handledning av två projektkoordinatorer. Det var dags att föra fram de slutliga pärlorna till ca 100 seminariedeltagare som ivrigt väntade på att få nya idéer till sitt arbete med svenskan vid universitet och yrkeshögskolor.

När det gäller flexibilitet poängterades det i många presentationer betydelsen av valfrihet. Det är viktigt att den studerande får välja hurdana uppgifter och på vilken nivå hen vill göra dem och på det sättet få erfarenheter av att lyckas. Valfriheten kan gälla olika alternativ för uppgifter eller utvärdering. Flexibilitet kan gälla att skapa en personlig balans mellan uppgifter och närvaro. Det kan gälla deadlines och ordningen på inlämnade uppgifter. Gemensamt för alla är vi ska i stället för att tänka på närvaroprocenten tänker på inlärningen och inlärningsresultaten.

Inom utvärderingen frågade man sig om det skulle vara ändamålsenligt att ge skilda vitsord för språkkunskaperna och för kursen. Många gånger får läraren gråa hår av att avgöra i vilken grad hen ska ta språkkunskaperna och motivationen i beaktande i kursvitsordet. Den studerande kanske inte är riktigt språkligt på den nivå som vitsordet berättar men hen är mycket motiverad att använda svenska och lära sig mer. Hen är alltså den som använder svenska i arbetslivet. Det diskuterades också om språkkunskaperna kan påvisas med stöd av hjälpmedel.

Integreringen är ett hett tema speciellt i yrkeshögskolorna. Utmaningen finns i att hitta en motiverad partner till språkläraren, antingen inom högskolan eller i arbetslivet. När man har hittat en partner och gjort tillsammans en god planering, kan man erbjuda den studerande en inlärningsmiljö som leder till goda resultat och ökad motivation. God planering inkluderar en ändamålsenlig balans mellan språket och innehållet.

Själv hade jag fått äran att vara med i handledningsgruppen för projektet som representant för HOPPET. Jag anser att det har varit mycket lärorikt för mig då jag har fått samarbeta med direktörer för språkcentraler och ge min insats som lektor och pedagog.

Projektet har varit extremt nyttigt för att det utvecklat nya metoder och idéer, gett ett tillfälle att utbyta tankar och erfarenheter för alla deltagare samt att vi nu fått många nya experter inom flexibilitet, integrering och utvärdering!

untitled13 - kopia

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Företagskulturer -några särdrag i Finland och i Sverige

Finland-Sverige näringslivsforum gav än en gång viktiga inblickar i olikheter mellan Finland och Sverige när det gäller arbetslivet.  Där togd upp bl.a. myterna gällande skillnader om hur vi tar tag i konflikterna, värdesätter diskussionens betydelse för det slutliga resultatet samt uppfattar betydelsen av att uttrycka oss rakt i kommunikationen.

Att svenskarna bor mera tätt än vi i Finland kan ha bidragit till skillnaderna i individ- och gruppbeteendet och till behovet av att bilda och fungera i nätverk och vara engagerade socialt. Dessutom har svenskarna en bred och tidig mångkulturell erfarenhet.

Det är ju känt att i Sverige har urbaniseringstakten varit snabbare, medan Finlands närhistoria har präglat vårt sätt att leda. Blivande ledare har också blivit påverkade av skillnader i utbildningen och tillämpning av den. Man kunde konstatera kort att i Sverige satsar man på självkänslan medan i Finland satsar vi på kunnande. Speciellt sk. intellektuella verktyg, matematik och språk, har varit traditionellt viktiga ämnen för finländare. Dessutom uppskattas vi lärare i Finland mera än i Sverige.

Kännetecknande för det svenska arbetslivet är att man är sedan dagis duktig på att organisera sig själv och sitt arbete. För oss finländare är arbetsplatsen ett ställe där vi vill vara uppskattade, professionella och experter.  I Sverige uppfattas arbetsplatsen först och främst som en plats som präglas av lagarbete, ansvar och glädje. Kundbelåtenheten som värde ligger bland 10-i-topp i Finland medan den kommer först på plats 35 i Sverige!

Posted in Norden, Sverige | Comments Off on Företagskulturer -några särdrag i Finland och i Sverige

Näringslivsforumet

Forumet var igen fullt av intressant program. Det aktuella evenemanget Slush  sades vara mycket viktig för svenskarna. Svenskarna är intresserade av finländares innovationer men av någon orsak blir det inte ännu stora affärer.

Vi  fick höra fakta om Finlands och Sveriges ekonomiska samarbete. Det bör kommas ihåg att Sverige är ju Finlands näst viktigaste exportland. Svenskarna uppskattar speciellt finsk hälsoteknologi och design. Sverige har skriande behov av IT kunniga, likaså behövs arbetskraft inom bygg- och gruvbranschen i Sverige. Å andra sidan ligger Finland på sjätte plats när det gäller svensk export.

Det arktiska området och nordiskt samarbete blir vitkig i framtiden. Trolgen kommer EUs tillväxt från just det här området och det betyder att man investerar stort i transportlederna (också till havs) till Asien och Ryssland. T.o.m. Indien och Sydkorea är redan intresserade av området. Sålunda blir en hållbart ekonomisk tillväxt viktig i norr. Finland blir ju ordförande i Arktiska rådet fr.o.m. nästa år och teman blir miljö och ekonomin. Sverige investerar redan nu stort i vindkraften.

WP_20160509_006

 

Det finns vissa skillnader i Finlands och Sveriges företagskulturer. T.ex. ordet nej har försvunnit i Sverige och istället används tja eller ja. Vi finnar vill vara först i ledet och visa vägen medan för svenskarna det viktiga är att alla har ett gott självförtroende och möjlighet att utvecklas. I Sverige jobbar barnen mycket i grupper och ska ta initiativ. Vi i Norden har stora chanser inom utbildningen. Vi i Norden är nu tredje främsta på utbildningsmarknaden.

Synen på ledarskapet var ett tema. I Finland ges personer värde enligt deras ställning och titel medan svenskarna inte uppskattar sina överordnade automatiskt utan de måste vinna andras respekt. det kyftes fram en idé om att arbetsmoralen och ärligheten borde lyftas upp som varumärket för Norden.

Posted in Uncategorized | Comments Off on Näringslivsforumet

Hoppetgruppen – ett viktigt nätverk för svensklärare vid yrkeshögskolor (professionella högskolor) i Finland

 

Hoppet är en ganska osynlig men uppskattad grupp bland lärare i svenska. Sju stycken representanter från olika yrkeshögskolor i Finland jobbar för svenskan genom att bl.a. årligen ordna en sk. Vårträff för lärarna någonstans i Norden, planerar projekt som lärarpraktikantutbyte från Sverige till Finland samt ordnar workshopar på konferenser. Syftet är att erbjuda lärare möjligheter att bekanta sig med nya platser, knyta kontakter (t.ex. till experter, arbetslivsrepresentanter och varandra!) och kunna förkovra sina kunskaper i språket, samhällen och inlärningsmetoderna.

Hoppetgruppen har lyckats engagera en trogen skara lärare som deltar i evenemangen men många nya ansikten är också med årligen. Medlemmarna i Hoppegruppen är helt vanliga lärare som har en kallelse för att göra något nyttigt och som inte är rädda för att ta itu med saker. Att känna ett behov att göra något för andra är inte helt vanligt nuförtiden.

Under de sju åren som Hoppet har funnits, har det samlats värdefulla kontakter. Med en del arbetar man tätt tillsammans med och med några mer sporadiskt. Hoppet utvecklas kontinuerligt tack vare det att medlemmarna byts ut efter varje fjärde år. Dessutom får alla som jobbat i gruppen i sitt bagage värdefulla kunskaper som de har nytta av på fältet som lärare.

Vill du veta mera eller ta kontakt, besök gärna Hoppets hemsida https://hoppetgruppen.wordpress.com/ eller facebook grupp https://www.facebook.com/HoppetSuomenAmKruotsinopettajat/info?tab=page_info

rovaniemi11

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Norden Passet

Olen laatinut dokumentin  Norden Passet, jonka avulla opiskelija voi osoittaa kykynsä toimia pohjoismaisessa työympäristössä. Passi on syntynyt ruotsin amk-opettajille tarkoitetussa Elitgruppen -hankeessa, jossa kehitettiin keinoja, joilla voidaan edistää opiskelijoiden motivaatiota ja parantaa heidän oppimistuloksiaan ruotsin kielessä.

Pärmsidan NP

Norden Passet

Norden Passet jakautuu osaamisalueisiin kieliaito, kulttuuri- ja yhteiskuntatuntemus. Yhteiskuntatuntemus on  opiskelijan  tietoja Pohjoismaista, esim. niiden taloudesta, yhteiskunnasta, historiasta kun taas kulttuurintuntemukseen liittyy myös tietoa toimintatavoista. Kielitaito liittyy kykyyn toimia vuorovaikutustilanteissa ruotsin tai jollain muulla pohjoismaisella kielellä.

Passin syntyy vaikutti se, että opiskelijalle kertyy opintojen aikana erilaisissa yhteyksissä tiettyjä tietoja ja taitoja koskien Pohjoismaita. Opiskelija kehittyy ns.  lähialueosaamisessa, jota hän ei kuitenkaan välttämättä tunnista kokonaisuutena. Passin avulla hänen on nyt mahdollisuus kirjoittaa auki ja arvioida kokemuksiaan ja opiskeluaan.

Osaamisen tunnistaminen ja siihen kannustaminen esim. ohjauskeskustellun avulla motivoi opiskelijaa opiskelemaan suunnitelmallisemmin kohti omia  tavoitteitaan. Koska passiin kirjataan esim. aitoihin kielenkäyttötilantei- siin laadittuja kirjallisia ja suullisia tuotoksia, se todennäköisesti lisää myös jatkossa opiskelijan itseluottamusta ja uskallusta heittäytyä aitoihin kielenkäyttötilanteisiin. Toivon lisäksi, että passin avulla  yhä useampi opiskelija saa olla näkyvä opiskelemallaan kielellä, vaikka  esim.  sosiaalisessa mediassa.

Annan mielelläni lisätietoja!

 

Posted in opetus, tutkimus | Leave a comment

Oppimisen ohjauksen kehittäminen ja opiskelijan motivaation edistäminen

Ammattikorkeakoulujen ruotsin kielen opettajien täydennyskoulutushanke Elitgruppen 2 on takanapäin. Hanke oli todella antoisa. Opiskelijan motivoiminen oppimaan on haaste ja on erittäin hyvä että asiaa pohditaan ja sitä lähestytään yhteisvoimin eri näkökannoista opettajien arvokasta kokemusta hyödyntäen. Kaiken opitun lisäksi on tärkeää, että opettajat saavat tavata toisiaan ja keskustella ajankohtaisista omaa ainetta koskevista asioista. KIITOS kaikille kollegoille antoisasta koulutuksesta.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Syksyn 2013 satoa

Syksy 2013 on onnistuneesti takana päin ja opettajaryhmämme  työn tuloksena on syntynyt mm. julkaisu päivitetyistä ammattikorkeakoulujen kielten AHOT osaamiskuvauksista! Kuvaukset ovat  osaamislähtöisiä ja tarkoituksena on että ne ovat helppoja tulkita ja ottaa käyttöön. Eri koulutusaloilla on omat kuvauksensa. Sen lisäksi että saimme aikaan yhteiset kuvaukset, pääsimme taas päivittämään kielenopetuksen haasteita ja mahdollisuuksia amk kentällä. Kiitos kaikki kollegat asiantuntijat yhteisistä antoisista keskusteluista!

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Pohjoismaat ovat maailman parhaita paikkoja yrittää

pohjola norden höstseminarium 18.11.2013

Opiskelijoilla on edessään aika, joka eroaa edellisen sukupolven mahdollisuuksista. Ensinnäkin  globaali kehitys on  johtanut siihen, että tietyissä maissa on kannattavaa tuottaa ja toisissa ideoida. Toiseksi Suomessa vanhuksia tulee olemaan enemmän kuin missään muussa eurooppalaisessa maassa. Kolmanneksi työelämä tulee järjestäytymään pätkinä, projekteina, joissa työntekijän henkilökohtainen osaaminen tulee olemaan ratkaisevaa sille mihin hän sijoittuu työmarkinoilla.

Yrittämisen sanotaan olevan ratkaisu tuleviin haasteisiin, työpaikka on luotava itselle ja muille. Esim. vieläkään ei olla saavutettu 1990 luvun alun lamavuosien tuottavuutta, vaikka Suomessa on tällä hetkellä 400 000 asukasta enemmän kuin tuolloin. On selvää että millään yhteiskunnalla ei ole varaa pitää 8-10 % väestöstä työttömänä.

Tulevaisuus voi tuntua pelottavalta, mutta on oikeastaan täynnä mahdollisuuksia uusissa palvelukonsepteissa esim. ikääntyvälle väestölle. Kaiken keskipisteessä tulevat olemaan nuoren omat taidot ja kyvyt, joilla hän voi menestyä. Erityisen tärkeiksi nousevat esim. yleissivistys ja kielitaito, joiden päälle rakentaa oman osaamisen polku. Koska emme voi tietää mitä taitoja tulevaisuudessa tarvitaan, täytyy luoda pohja, jonka avulla nuori osaa hankkia tietoa ja tehdä valintoja erikoistumisen suhteen. Ei ole oikeudenmukaista tarjota pelkästään valinnaisia opintoja, jolloin huonosti valitsevat  jäävät jo alumetreillä yhteiskunnan ulkopuolelle.

Kielitaito on toinen elintärkeä kilpailukeino. Esim. Ruotsin suurlähettiläs esitti HBL lehdessä (24.11.2013) että Pohjoismaille olisi etua luoda oma tiimi, jossa me yhdessä olisimme vahvempia maailmanmarkkinoilla. Meillä tämä voisi tarkoittaa sitä, että nuori  jo opiskeluaikanaan kehittäisi yhteistyössä muiden pohjoismaiden nuorten kanssa tuotteita ja niiden markkinointia  saadakseen alusta asti käyttöönsä pohjoismaisten kulttuurien vahvuudet ja osaamisen.

Haluan päättää tämän blogikirjoituksena Aaltoes:in (Aalto Entrepreneurship Society) nuoren puheenjohtajan E. Uutelan ajatukseen: Pohjoismaat eivät voi olla maailman tehdas mutta ne voivat olla maailman aivot.

Posted in Norden | Leave a comment

Hälsningar från Malmö och Köpenhamn!

Förra veckan ordnades Eurovision Song Contest i vårt grannland i Malmö, som är Sveriges tredje största stad efter Göteborg. Det bor över 300 000 invånare i Malmö som har sitt ursprung i över 174 länder och som talar ca 150 olika språk, dvs. 40% av Malmöborna är födda i utlandet. Speciellt för Malmö är att det är en ung stad, mer än halva befolkningen är under 35! En orsak till detta är att det finns 24 000 studenter på Malmö högskola. Malmö är också Nordens port till Europa. Du kan ta tåget via Öresundsbron till Danmark på bara några tiotals minuter. Nästan 20 000 pendlare åker varje dag över Öresundsbron till jobbet.

Malmöarenan

Men till saken: I Malmö hade uppemot 100 000 personer samlats som publik för att få se nio föreställningar där tre finalshowerna ingick med 39 deltagande länder. Finalshowerna genomfördes under tre dagar: semifinalerna den 14 och den 16 och finalen den18 maj.

Eftersom det var så mycket folk i rörelse, var det omöjligt att få hotellrum i Malmö. Därför stannade många i Köpenhamn och åkte T-bana längs Öresundsbron över till andra sidan: utsikterna ute till havet är otroliga!! Rekommenderas som upplevelse till alla resenärer.
Staden Malmö hade förvandlats till en stor konsertsal under dessa dagar. Överallt i staden kunde du höra musik framförd av barn, unga och vuxna. Stämningen var mycket internationell och varm. Svenskarna hade ordnat allting på bästa sätt och fått nästan alla malmöborna engagerade i evenemanget. Så för en turist var det bara att vandra omkring, beundra våren med all sin blomsterprakt, stanna på mysiga kaféer äta gott på restauranger, bekanta sig med människor från olika länder och så klart samlas i Malmöarenan till kvällarna. Till arenan rymdes 11 000 åskådare och de som hade köpt sina biljetter först till julen 2013 fick sitta högst uppe på läktare. På bilden ovan kan du se hur högt uppe det var. Trots den långa distansen till scenen, kunde du höra låtarna bra och följa med showen. De som hade sina platser bakom scenen kunde följa med händelserna på stora skärmar i båda sidorna av scenen.

Underbar stad och show! Nästa år ska det bli Danmark.

Posted in Sverige | Comments Off on Hälsningar från Malmö och Köpenhamn!