Nya praxis i inlärningen av svenska –projektet ROKK

I slutet av maj presenterade högskolelärare nya sätt att närma sig integrering mellan svenskan och innehållet, flexibilitet i studierna i svenska samt utvärdering av språkkunskaper. Det var fråga om slutseminariet av projektet ROKK (Ruotsin opetuksen kehittäminen korkeakouluissa / Utvecklingen av undervisningen i svenska språket vid högskolorna).

Lärarna hade nu samarbetat i två år i mindre grupper och testat och tagit fram de bästa praxisen under handledning av två projektkoordinatorer. Det var dags att föra fram de slutliga pärlorna till ca 100 seminariedeltagare som ivrigt väntade på att få nya idéer till sitt arbete med svenskan vid universitet och yrkeshögskolor.

När det gäller flexibilitet poängterades det i många presentationer betydelsen av valfrihet. Det är viktigt att den studerande får välja hurdana uppgifter och på vilken nivå hen vill göra dem och på det sättet få erfarenheter av att lyckas. Valfriheten kan gälla olika alternativ för uppgifter eller utvärdering. Flexibilitet kan gälla att skapa en personlig balans mellan uppgifter och närvaro. Det kan gälla deadlines och ordningen på inlämnade uppgifter. Gemensamt för alla är vi ska i stället för att tänka på närvaroprocenten tänker på inlärningen och inlärningsresultaten.

Inom utvärderingen frågade man sig om det skulle vara ändamålsenligt att ge skilda vitsord för språkkunskaperna och för kursen. Många gånger får läraren gråa hår av att avgöra i vilken grad hen ska ta språkkunskaperna och motivationen i beaktande i kursvitsordet. Den studerande kanske inte är riktigt språkligt på den nivå som vitsordet berättar men hen är mycket motiverad att använda svenska och lära sig mer. Hen är alltså den som använder svenska i arbetslivet. Det diskuterades också om språkkunskaperna kan påvisas med stöd av hjälpmedel.

Integreringen är ett hett tema speciellt i yrkeshögskolorna. Utmaningen finns i att hitta en motiverad partner till språkläraren, antingen inom högskolan eller i arbetslivet. När man har hittat en partner och gjort tillsammans en god planering, kan man erbjuda den studerande en inlärningsmiljö som leder till goda resultat och ökad motivation. God planering inkluderar en ändamålsenlig balans mellan språket och innehållet.

Själv hade jag fått äran att vara med i handledningsgruppen för projektet som representant för HOPPET. Jag anser att det har varit mycket lärorikt för mig då jag har fått samarbeta med direktörer för språkcentraler och ge min insats som lektor och pedagog.

Projektet har varit extremt nyttigt för att det utvecklat nya metoder och idéer, gett ett tillfälle att utbyta tankar och erfarenheter för alla deltagare samt att vi nu fått många nya experter inom flexibilitet, integrering och utvärdering!

untitled13 - kopia

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*